Blåsippan och våren

Vilken dag! I dag var det en ren njutning att beskära rönnarna på tomten.


Och blåsippan där nere under rhododendronbuskarna. ”Blåsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det vår”.
Jag träffade en dam från Skälderviken när jag lastade in grenarna i bilen. Vi var båda lyriska över solen och dagen. Jag tog upp min telefon och sa att här ska du få se. Jag hade tagit en bild på blåsippan i trädgården som jag ville visa henne.


”Jag kan inte se den, för jag är nästan blind” berättar hon. Och det tog mig hårt. Jag tar för givet att vi ska se vackra ting omkring oss. Men så är det inte.


Damen i solglasögon gjorde min dag. Tänk att kunna se allt det vackra runt omkring när nu vårsolen tittar fram… Tacksamheten blev tydlig inom mig.

Solen bländar vid havet

Efter att ha varit konstant mulet, så när som på någon enstaka dag, de sista månaderna känns det underbart att uppleva solvärmen och solljuset. Men som alltid gäller att ser det bra ut så gäller det att genast gå ut, för om två timmar kan det vara mulet igen.

Nere vid grillplatsen nedanför Lingvallen kändes krafterna i havet och samtidigt ger solstrålarna näring åt vårdrömmarna. Nu måste promenaderna komma igång…

Nu är julen slut i lilla byn

En härlig tradition med Knutsfest i Skälderviken. Det är Skäldervikens byalag som håller i trådarna och får god hjälp av ICA Källan som bjöd på glögg och pepparkakor. Och tomten höll traditionen vid liv och gav gottepåsar till barnen.

Trots duggregn kom mycket folk till torget. Gull-Britt Rebbelstam såg till att alla sjöng med i de traditionella julsångerna.

Det är så viktigt med dessa enkla samlingar. Varje träff där byborna kommer samman bidrar till vår känsla för Skälderviken. Vi ska vara glada för dem som anordnar och jobbar med dessa arrangemang. Stort tack.

Gott nytt år med byalaget

Det börjar bli en trevlig tradition att samlas i gamla hamnen i Skälderviken på nyårsdagen. Trots lite bistert väder kom ganska många ner till den förberedda grillen. Korven smakar som allra bäst ute i lite blåsigt väder…

Där borta vid Klitterhus ser vi vinterbadarna som skall hoppa i Skälderviken. Många åskådare fanns på plats. Det kändes lugnare att stå vid grillvärmen en sån här dag.

Nu dansar vi ut julen

I dag blåste och regnade det och det kändes som en typisk januaridag i Skåne. Det hindrade inte ett 50-tal Skälderviksbor att komma till Torget för att dansa ut julen. Jag träffade en ”gammal” Skälderviksbo (i min ålder) och han berättade att här var han på plats redan när han var barn. Så det är en gammal fin tradition.

Tyvärr regnade musiken bort, men dansen fungerade fint tillsammans med allsång. Tomten kom på besök, en gammal fin tradition. Och han hade med sig en säck med godispåsar till barnens stora förtjusning. Vi som inte äter godis kunde njuta av glögg och pepparkaka.

Än en gång frapperas jag över det stora engagemang som finns för vår lilla by. Det betyder så oerhört mycket för gemenskapen.

Tomten som kom ända från finska gränsen och som tydligen kände Toiny Böös

Är våren här?

Just i skiftet mellan vinter och vår…

I dag är det en sån där dag som står och väger. Solen tittade fram, fåglarna sjöng. Vi njöt av varm choklad vid den öppna elden nere vid Lingvallsstranden. Där borta skymtar man Kullaberg. Är våren på gång?

Men den är ännu inte här. För nu snöar det! Det kan man väl kalla skiftet mellan vinter och vår.

Sitter som berget

Tänk att Korkoplast kan sitta så hårt… Nu har jag rivit ut golvet i vårt kök. Köpte en golvskrapa, men efter några tusen hammarslag får jag kassera den. Mycket svettigt jobb – men trösten är att jag inte behöver gå på gym och att jag stärker bowlingarmen!

Idealiskt väder

Tala om idealiskt väder. Man brukar ju säg att vädret ibland passar den ene, ibland den andre. Och det är naturligtvis sant. Vill bonden ha regn så vill solbadaren något annat. Men idag var det idealiskt åtminstone för mig…

Solen skiner, klarblå himmel. Det stormar lagom mycket, man känner naturens krafter men det stormar inte så mycket att det förstör. Och vindriktningen är sådan att ställer jag mig vid fortet på Johns Udde är det helt vindstilla. Man lyssnar in krafterna och känner solens värme.

Det är bara att njuta.

stormUtsikt från min lilla hörna nere vid fortet.

Frankrike mitt ute på Kullahalvön

Vi vänder in på gården ute i Kullabygden. Inte långt från Ingelsträde. Och ändå känns det som Frankrike!

La Maison Francaise heter den lilla restaurangen/caféet. En liten trevlig meny och underbara kakverk. Och en fantastisk miljö.

Jag sitter och njuter. Franskan ljuder från krögaren och hans fru. Fransk musik ur högtalarna.

Och utanför singlar de svenska löven mot marken.
14729301_10209393867278119_5238103692460548716_n
Läckra franska kakor och annat gott. Ankan kändes också frestande.
14729307_10209393868598152_6670222356118062253_n
Krögaren nynnar från köket och bidrar starkt till den franska stämningen.

Vägen som gav ordspråket ett ansikte

Det finns ett ordspråk som heter ”Den som väntar på något gott, väntar inte för länge”

Betydelsen är egentligen: Man vinner på att vara tålmodig.

Jag tänkte på det när det gäller Bjärevägen hemma hos oss. Valborgsmässoafton (30 april) hade vi gäster hemma och de hade svårt att hitta parkeringsplatser. Man var i full gång med att gräva i vägen.

Och vägen är inte färdig än…

Men varenda gång jag blivit irriterad tänker jag på ordspråket. Och förklaringen: Man vinner på att vara tålmodig.

För visst kommer det att bli fint!

 

bjarevagen