Glad bowlingdag

I dag hade jag anledning att vara extra glad!

Första kontakten med ett bowlingklot sedan jag skadade hälsenan i början av mars. Lite lekfull mjukträning kändes bra i dag och något av en lyckokänsla att vara igång igen.

Gänget jag spelade med bidrog naturligtvis till glädjen. Barnbarnet Ellie och kompisarna Farhad och Mohammed från Stockholm, som gästar oss en vecka, gjorde att en och en halv timme bara rann iväg. Tack för god match!

I och med att bowlingen kör igång nästa vecka känns det som en mjuk och fin övergång till sensommaren…

Lennart Rosdahl, en av de stora Skälderviksprofilerna

En stor Skälderviksprofil finns inte längre bland oss…


När vi flyttade till Skälderviken för snart 40 år sedan blev en av de första och största upplevelserna att komma i kontakt med vår granne Lennart Rosdahl och hans Sigbritt. De bodde inte här på vintern utan när värmen kom till vår by kom också ”fransmännen”, som vi sa. Då tutades i bilens signalhorn och ingenting blev som det varit.

Både Lennart och Sigbritt har under åren utstrålat så stor generositet och glädje. Från mitt arbetsrum har jag under alla år sett Lennart på väg ner till bryggan. När han inte var nere vid bryggan och badade så tog han sin cykel. Jag tror han kände alla! Han utstrålade enkelhet och värme och Skälderviken var för honom symbolen för frihet, fjärran från affärslivet i Paris. Vi hade förmånen att besöka Lennart och Sigbritt vid några tillfällen i Paris och det tillförde ytterligare en dimension.

Tillsammans med våra närmsta grannar har vi träffat Lennart och Sigbritt vid många fester, stunder där skrattet låg i luften och vi blandade franskan och svenskan i våra sånger. Minnena från alla sådana tillfällen lever kvar. Liksom den årliga festen på franska nationaldagen och Lennarts berömda gråärter. Enkel mat som blev till festmåltider!

Det går aldrig att återskapa atmosfären kring en färgstark person, men alla minnen som nu tränger fram understryker Lennarts person på ett så ljust sätt. Hans minne lever vidare!

Våra tankar går naturligtvis till Sigbritt och till Lars, Pierre och Erik med familjer. Vi lyser frid över Lennarts minne.

Glad påsk!

Glad påsk, ropar Ellie och hennes tjejkompisar när de besökte oss för en stund sen. De hade ytterligare några besök i Skälderviken, innan färden mot Blåkulla. Men det är inte på riktigt, som de mycket sant påpekade.

En glad och fin påsk vill jag och vi tillönska alla våra vänner!

Vårdagjämningen

Vårdagjämning i dag – och det känns… En riktigt fin vår önskar jag er alla.

I dag fick vi hjälp i trädgården. Gustav hoppade i trädgårdstunnan så den rymmer dubbelt så mycket.

Och nu picknick i solen. Små plättar med sylt och lite juice.

Ha det gott!

Trollhasseln är på gång

Efter stormen går jag en runda i trädgården. Plötsligt ser jag något som är annorlunda. Tänk att trollhasseln redan visar sig med sina gula blommor på bar kvist. Ljuset är på väg tillbaka!

troll

Tack för det år som gått. Trots allt elände i världen vill jag fokusera på det positiva. Tack alla ni som bidragit till ljusglimtar under året.

Så vill jag önska ett gott 2017 med mycket ljus och värme.

Stockholm i våra hjärtan

En tur upp till Stockholm för att hälsa på barn och barnbarn. Det är en höjdare.

På vägen dit stannade vi i Väderstad för ett besök på ett litet konditori. Inget A-läge, ingen glamour, inga fina skyltar…

Men conditoriet i Väderstad lever vidare. Folk vallfärdar hit.

Högsta njutning att sitta ner och lyssna till sorlet. Och njuta av de gammaldags läckerheterna.

Tänk att några sådana här ställen får vara kvar!

condis

När vi sen kom upp till Stockholm för några dagar så hände mycket. Här kommer lite glimtar från vistelsen:

Ibland längtar man efter en kall öl, ibland efter iskallt vatten. Idag strilar regnet ner i Stockholm. Och då kom den där oerhörda längtan efter varm choklad, den där gammaldags känslan. Så Felix, Elton, farmor och jag njuter just nu på favoritcondiset.

Nu känns vädret bättre…

choklad
Vid grannbordet provar man en Gluhwein. Vi sitter och njuter av en liten toast med Chevre och honung. Och utanför fönstret är skridskoåkarna i full gång.

Vi närmar oss vinter och jul!

kungstradgarden
En av de finaste julmarknaderna… Gamla stans julmarknad hör ju inte till de större men det är en otroligt fin stämning mellan de gamla husen.

julmarknad

Ett gäng ungdomar under fin ledning sjöng spontant på julmarknaden. Nu går det fort till jul…

Äntligen! Idag plockade NK ner pappret för sina fönster. Skyltfönstren är en attraktion. Och i eftermiddag var vi många som stod och njöt.

Tänk att det finns vissa saker som inte påverkas av tidens tand… NK:s julskyltning är en sådan!

nk

Några dagar i Stockholm går fort. Vi kör nedåt Skåne med många ljus minnen som följer oss.

En av årets finaste kvällar

Dagen innan Alla Helgons dag är det tradition att vi åker till Skogskyrkogården i Ängelholm, där jag har mina föräldrar är begravda. I år var det lite regnigt men stämningen finns där ändå med alla ljus och lyktor som placerats ut.

En fin samling hölls inne i krematoriet. Det var Sofie Kuchler Lundström som höll en stämningsfull stund tillsammans med Helene Thomasson, som sjöng.

Att få gå där på kyrkogården och minnas våra nära och kära, det är stort. Min mamma skulle fyllt 103 år i år och min far skulle bli 109 år. Efter besöket vid graven är det minneslunden som är speciell. Massvis med lyktor och ljus gör att mörkret får vika.

En kväll fylld med tacksamhet och glädje.

20161104_164707Vid minneslunden är det otroligt många ljus placerade.

Nu cyklar Ellie utan hjälp

Barnbarnet Ellie och jag har cyklat på Centralvägen i sommar. Vi har gått rundor och det har varit skönt att ha stången bakpå cykeln som stötta. Men nu behövs inte stöttan mer än i de höga backarna. Det var en otroligt fin känsla när Ellie kunde se att jag gick framför henne för att fotografera. Och hon cyklade helt själv!

Lite av en födelsedag. Dagen då Ellie lärde sig cykla.

20160911_182417Första bilden på Ellie när hon cyklar själv. Jag var så spänd av situationen att bilden blev mer än lovligt suddig.

 

Vistorps hamn – favorit i repris

I dag åkte vi ut till Vistorps hamn med barnbarnen Gustav och Ellie och deras föräldrar. Barnen börjar lära känna miljön och känner sig hemma.

Vistorps hamn har, förutom hamnen och en härlig utsikt mot Kullaberg, en hed som är helt underbar. Här kan man ta promenader och titta på blommorna och göra sällskap med kossorna som går och betar. Det är ett fridlyst område och mycket charmigt.

På andra sidan hamnen finns en härlig badstrand som passar både barn och vuxna.

I dag var ställplatsen full med husbilar och det fanns bara en plats kvar till oss. Efter att ha varit nere vid stranden var det dags för grillningen. Jonas hade ordnat vilthamburgare på hjort och vildsvin. Det smakade helt utmärkt tillsammans med korv av olika slag.

hamburg

 

En familj hade hund med sig och Gustav tyckte det var så roligt att kasta en liten boll som hunden med stor entusiasm och tålmodighet sprang och hämtade.

dsc00610

 

 

dsc00608

Kvällen avslutades med att Mirjam, Ellie och jag åkte till Torekov och köpte glass. Underbar kväll.