En för oss outforskad del av Skåneleden passerar Ålabodarna. I dag gick vi tillsammans med goda vänner en bit på leden söder om Ålabodarna. En skönhetsupplevelse mötte oss. Mycket omväxlande och bra vandringsled som spänner mellan stranden vid Öresund till de vackra kullarna vid Glumslöv.
Ålabodarna är ett stilla samhälle med en härlig hamn. Orört och så där lagom exploaterat. Stockrosorna är imponerande vid husen.
Nere vid stranden ligger överbliven tegel från de gamla tegelbruken. På informationstavlorna vädjar man till vandrarna att inte röra stenen. Den är vackrast där den ligger. Det håller jag helt med på.
Teglet har slipats av vågorna och jag kan inte se mig mätt på dem. Min far var tegelbrännare på sin tid och kanske har jag fått lite kärlek därifrån.
Glumslövs backar är väl bland det vackraste man kan tänka sig. Så mjuka former, en sån oändlig skönhet. Och kossorna ligger och njuter…
Trötta efter ett antal uppförsbackar känns det härligt att sitta på bänken och titta ut över Öresund och Ven. När vi satt där kom två cyklister och fick bära cyklarna över stängslen. De var på väg till Höganäs för att avsluta dagen i Jonstorp. Så då kan vi inte klaga på att vi är trötta!
Tomatens hus utanför Glumslöv är fantastisk. Både med odlingen av tomater och chilifrukter och försäljningen av sina tomater. Ett oerhört sortiment. Och restaurangen mitt över gatan går inte av för hackor.
Det blev en fantastisk dag. När man får kombinera en fascinerande vandring med att träffa goda vänner känns det jättebra. Tack Thorsten och Ingegerd Stjärnered för en mycket inspirerande dag!
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.