augusti 2016 – Jan Roth

Intensiv helg med firande

Vilken helg!

I går firade vi Kjell Pernereds 80-årsdag i Svarte. Riktig trädgårdsfest med ungdomlig jubilar. Återigen bevisas att ålder inte betyder så mycket… Stort grattis, Kjell, och ett stort tack Kerstin och Kjell och hela gänget för en underbar kväll!

Alla deltagarna delades in i grupper för en riktigt ordentlig tävling. Här är ungdomslaget, riktigt på alerten.

Och i dag är det Gustav som fyller år. Han har inte så många år på nacken, han fyller två! Jag visar honom var ratten sitter på en husbil. Grattis, Gustav, på din dag!

14138707_10208994838822657_8799276630351709770_o

Här pratar vi lite om var ratten sitter i husbilen.

Bowling-projektet för ungdomarna på Valhall

Jag kommer själv att varje tisdag i höst (utom de gånger vi är iväg på annat håll) köra ungdomar från Valhall till/från Bowlinghallen i Ängelholm. Men vi behöver vara 4 bilar varje gång…

Jag räknar inte med att du ska köra ett stort antal gånger, men OM DU STÄLLER UPP EN GÅNG under hösten kan du bidra till att det här projektet går att genomföra. Och då har din insats gjort skillnad!

Jag är jätteglad om du kontaktar mig att du kan.

Annons bowling Agera

Tisdagsseglingarna ett fint inslag

Efter några dagars feber och förkylning sitter jag nu och gläds åt en av de sista tisdagsseglingarna för säsongen. Tänk vad det är små saker som kan betyda mycket. Febern tar ju ner konditionen och då känns varje liten grej man hittar på som något stort. Att titta på tisdagsseglingarna är en sån sak som i vanliga fall kanske inte betyder så mycket, men just i kväll…

Tisdagsseglingarna ger liv åt ett i övrigt rätt dött Skälderviken. Viken är ju inget segelvatten utan mer en transportsträcka ut till Väderön eller Danmark. Eller vidare ut på havet.

En kopp Rooibos the får fullborda njutningen.

tisdag

Skymningen faller och de sista båtarna är på väg hem till hamnen. Ett litet skådespel.

Integration förebygger

En dag ringde Sara Jansson från föreningen Agera upp mig och frågade om jag skulle kunna engagera mig lite i att få folk att engagera sig för att köra ungdomar från Valhall till Bowlinghallen.

Det är Kommunen som ser till att ungdomar från Valhall får möjlighet att en gång i veckan spela bowling under en tränare. Kommunen står för kostnaden både för tränare och hyra av hallen. Men man behöver hjälp från frivilliga att köra ungdomarna.

Jag får hoppas att det går bra att engagera folk, ska informera på Pensionärernas bowlingklubb på måndag, då klubben har sitt upptaktsmöte. Dessutom för jag ut det på Facebook, Instagram och på Ageras Facebooksida.

Annons bowling Agera

Den här lilla blänkaren lägger jag ut i olika sammanhang.

Tala om tidens gång

I dag var en stor dag. Ellie börjar skolan. Hon hälsades välkommen tillsammans med många andra elever i dag på morgonen. 90 anställda vid Errarps skola kommer att ge skoleleverna en fin tid.

Ellie börjar i förskoleklassen eller 0-an. Och jag tycker det är inte länge sedan jag fick följa henne till förskolan i Lomma, när hon tog sina första steg och gärna ville gå själv.

ellieförstaskoldag

En stor dag i Ellies liv! Första skoldagen.

Jag önskar Ellie allt gott både i skolan och i hela sitt liv.

Det är stort med barnbarn. Nu har vi Ellie i skolan och så har vi Gustav som nu saknar sin syster på förskolan. Och så har vi två fina killar i Felix och Elton i Stockholm. Dessa fyra tillsammans med sina föräldrar är värda mer än något annat.

Bland inspiratörer och toppmusiker…

Så är Hällevik Tradjazzfestival 2016 till ända. Succé är väl ordet som ligger rätt till. 85 musiktillfällen med ett hundratal musiker under fyra dagar. Tala om intensitet.

Kortegerna är omtyckta inslag i festivalen. Man kan ta på musikglädjen både hos de medverkande och de som lyssnar.

Björn Ingelstam, ett framtidsnamn med både trumpet och trombon som instrument. Här på scen tillsammans med pappa Hans och Lasse Karlsson.

Den här mannen, Björn Ingelstam, får vi höra mycket om i framtiden.

Överallt var det fullsatt med jazzälskare.

20160813_224601

Långt in på kvällen satt folk och njöt vid de olika scenerna.

Det blir ingen festival utan entreprenörer och utan toppmusiker. Uno Hellgren ger ordet inspiratör och entusiast ett ansikte. Tillsammans med många andra inspirerar han det lilla samhället till stordåd.

Uno Hellgren, med sin sprudlande person, har lätt att få människor engagerade.

Och vid avslutningen i förmiddags i Listerkyrkan i Hällevik dök en av Englands främsta jazzmusiker upp, nämligen Amy Roberts. Hennes instrument är saxofon, klarinett och flöjt. Hon gjorde succé på festivalen med Amy Roberts/Richard Exall Quintet och gör succé ute i Europa.

Amy Roberts gjorde bejublad succé när hon dök upp i Listerkyrkan och med lätthet hoppade in i låtar hon inte hört tidigare.

Här är Amy i full aktion tillsammans med kollegan Richard Exall.

En värdig avslutning på en toppenfestival. Man har som målsättning att vara den trevligaste festivalen och jag tycker att man lyckas med det. Musiken i kombination med miljön i Hällevik och den trivsamma atmosfären gör att kombinationen är svårslagen.

Det är i den här miljön festivalen ägt rum. Underbar sommarkänsla.

Och allt får man tillträde till om man köper festivalarmbandet för 200 kr. Fantastiskt.

Tack för fina dagar!

Nu är jazzfestivalen igång

Dragkedjan ser till att jazzfestivalen i Hällevik får en flygande start. Det bildar upptakten till fyra dagars musik i den lilla hamnbyn. Genom att köpa ett jazzarmband för 200 kr har man tillgång till ett jättestort antal konserter. Hela Hällevik sjuder av liv och musik. Det ska bli underbart att få vara med här i år. Nu är det bara att njuta.

Dragkedjan med sin musikglädje är en fin öppning av jazzfestivalen!

Ambassadörer och entreprenörer

Sedan drygt tio år har jag haft glädjen att tillsammans med Louise vara en av Ängelholms Ambassadörer och Ambassadriser. Det är ett oavlönat hedersuppdrag och uppgiften är att få medverka till att placera Ängelholm på kartan, bidra till att öka kännedomen om kommunen, skapa en positiv bild, stärka varumärket Ängelholm och bredda kommunens kontaktnät. Puh…

En gång om året samlas samtliga ambassadörer till en träff. Årets träff var i kväll och var förlagd till Orangeriet i Varalöv. Orangeriet har genomgått en fantastisk förvandling och är nu en fullfjädrad anläggning där jag förstår att det är dags att prova deras grillkvällar och andra arrangemang som verkar intressanta. Maten som bjöds på i kväll var helt fantastiskt god!

Det är Ängelholms Kommun och Ängelholms Näringsliv som är arrangör av Ambassadörsträffarna. I kväll fick vi information om vad som hänt sen förra gången ambassadörerna träffades. Bl.a. påmindes om att Ängelholm nu har en bit över 40.000 invånare och är på god ökningstakt. Det är mycket som är positivt med Ängelholm!

Kvällens föredrag handlade om E-city Engelholm. Entreprenören och affärsutvecklaren Göran Månsson berättar engagerat om E-city. Det är en jättesatsning som fastighetsbolaget Catena genom sitt dotterbolag gör i Ängelholm. Man håller på att bygga över 50.000 kvm fastigheter för E-handelsetableringar, eller E-commerce etableringar som vi mer och mer säger.

Göran Månsson inne i den jättestora byggnaden som kommer att innehålla det välkända bolaget Boozt Fashion.

Fullt utbyggt kommer den här anläggningen att inrymma 50 – 60 företag som har minst 400 anställda. Det är en mönsteranläggning som redan idag får massvis med studiebesök.

Utöver mycket information blev det också underhållning under mingel och middag. Det var sångerskan Elin Bemark som tillsammans med sin gitarrist underhöll på ett strålande sätt.

Vejbystrandsfödda sångerskan Elin Bemark gjorde kvällen njutbar.

Tack Ängelholms Kommun och Ängelholms Näringsliv för en fin kväll. Och fortsätt att på ett positivt sätt ta hand om entreprenörer och utvecklare. Ängelholm och landet behöver den typen av människor.

Kan man bli kär i ett par joggingskor?

Jag fick fram ett minne på Facebook, vad jag gjorde för 4 år sedan just i dag. Det var en bild från södra Öland. Jag står utanför fyren där nere. Och bildtexten var ”Långe Jan, det är han till vänster”. Själv stod jag till höger på bilden…

Men det som slog mig var att jag använde ett par väl ingångna joggingskor – och det värsta är att jag har använt de skorna fram till i dag. Jag har skaffat fina skor med de rätta ränderna på, jag har speciella walkingskor, och ändå har jag hela tiden envisats med att använda de gamla ingångna skorna.

Det har utvecklats en vänskap. Det gäller inte det yttre utan känslan av välbefinnande. Det är sånt man inte alltid kan se och ta på. Men det finns där.

Jag har fått påpekanden om att de börjar gå sönder och jag har väl förträngt detta. Men i dag såg jag det tydligt. Det var lite fuktigt på hinderbanan och jag kände hur vattnet trängde in i skorna. Och när jag tittade lite noggrant förstår jag mitt barnbarn som inte alls tycker det är roligt med de skorna.

20160808_141059

Man behöver inte titta så noga. De här skorna skulle varit utdömda för flera år sedan.

Så nu är det bara att göra slag i saken. Vi tar dem med till Återvinningen och säger ett vemodigt farväl. Trots förälskelsen måste det ändå finnas en gräns. Det rör sig ju ändå bara om ett par skor.

Västersjön och Rössjön

Idag blev det en spontantur med Golden. Vi packade ner ett par kanelsnäckor och körde mot Västersjön. Vårt mål var norra sidan av Västersjön och då har vi fått tipset att det är bäst att komma österifrån för att mötena på de smala vägarna ska gå lite lättare.

Det är något speciellt med insjöar… Ett lugn lägger sig över platsen.

Därför körde vi bort mot Lärkeröd och tog vägen norr om Rössjön och sedan bort mot Västersjön. Det var inte det bästa vädret men det är en glädje att se alla friluftsmänniskor samlas uppe vid sjöarna. Ett otal grillplatser längs sjöarna var upptagna. Någon fiskade och någon satt bara i sin Brassestol med filtar omkring sig och njöt av utsikten över sjön.

Vi kokte en kopp kaffe (aldrig smakar kaffet så gott som i Golden) och njöt av den goda kanelbullen. Efter en liten middagsslummer gick vi en runda längs sjön och tog sen vägen över Hjärnarp hem.

Vår Golden flyter så fint in i landskapet.

Kontentan är att det är fantastiskt att ha sådan natur så nära oss. Det är bara att njuta.