Kategori: Resor Italien 2016

När vi är ute och åker med vår husbil brukar vi konstatera när vi t.ex. är 5 km från ett mål: Nu är det lika långt som in till Brännborns. För att få lite perspektiv på det hela.

Nu är vi hemma från en 500-milaresa till mellersta Italien, dvs 1.000 gånger sträckan in till Brännborns. Vi är glada för alla upplevelser och all skönhet vi mött. Vackra landskap har vi åkt igenom och underbara städer har vi njutit av. Livet i vår lilla husbil älskar vi.

Men det vi är mest tacksamma för är att vi blivit beskyddade från olyckor och annat som kan inträffa på en sådan resa.

Och det som känns extra bra är att trots alla positiva upplevelser så känns det roligt att komma hem. Det är väl en kvalitetsmätare på vår del av världen…

Här ser man vår 500-milatrip i Europa

Sista morgonen på vår Italien-resa!

Vi tänkte åka runt lite på Fyn men vädret var inte riktigt till Fyns fördel… Därför tog vi beslutet att bege oss hemåt. Det är ju så att när man ställt GPS-en på Kör Hem, då vill man bara hem. Och med tanke på att vi under några veckor upplevt så fantastiskt mycket så kände vi att det fanns inte så mycket att tillföra.

En speciell känsla att sätta GPS på Kör Hem, särskilt när man varit borta drygt tre veckor.

Vi är så tacksamma för den här resan. Allt har gått bra och vi har inte råkat ut för olyckor i någon form. Vi har njutit varje dag.

Jag är så glad att jag kunnat använda mig väldigt mycket av Louises dagboksanteckningar. Hon har förmågan att fånga det väsentliga.

Nu känns det skönt att bege sig hemåt. Och det är kanske fint att det är så. Att kunna ha roligt och uppleva så mycket positivt – och ändå känna sig glad att åka hem!

---

Centralvägen Skälderviken
Dagsetapp: 32 mil

Lite småregnigt på morgonen. Efter att ha klurat ut hur duschen funkade lämnade vi sen denna ställplats och var imponerade över hur fint allt flöt. Med passerkort till och med till sophuset!

Vi åkte i ett tråkigt landskap och vi ville nu upp till Tysk-Danska gränsen för att handla på typ Boardershop.

Men först vek vi av vägen och stannade till på Christiansfeld. Det är ett spännande litet samhälle. Det grundades ursprungligen för att en av de danska kungarna på 1700-talet hade varit över i Holland och sett den industriella kunskapen hos herrnhutarna. Därför bjöds en grupp in till Danmark och fick löfte att bygga upp en liten köping där.

Ett exempel på en av gatorna i Christiansfeld. Fascinerande upplägg.

Det speciella med köpingen är hur den är planerad. Raka, breda gator med planterade lindar och med smalare tvärgator. Mitt i ett stort torg och en brunn i köpingens centrum. De flesta hus är byggda i gult tegel i en enhetlig arkitektur.

Christiansfeld är helt annorlunda allt annat. Och därför finns den numera med på Unescos världsarvslista.

Väl inne i Danmark började vi fundera på var vi skulle övernatta. Nu var det lite bättre väder och vi åkte över Lilla Bält till Fyn. Där kollade vi i någon hamn men till slut blev det Odense.

Vi har tidigare bott på City Camp i Odense. Det är en välskött camping och ligger nära Odense centrum.

Men det allra bästa tyckte vi i kväll är att det går en stig genom skogen och fram till ett stort Jensens Böfhus som ligger inne i skogen. Vi har varit där tidigare och där är alltid fullt med folk. Unga, gamla och barnfamiljer. Vi njöt av deras spareribs och promenaden tillbaka till campingen var välbehövlig.

---

Odense City Camp, www.camping-odense.dk
Dagsetapp: 24 mil

Vaknade och tittade ut och såg att solen sken. Efter morgonpyssel och frukost ville vi iväg. Tanken var att inte åka så långt utan att hitta en skön plats och vila och vara ute i solen. Vi körde till en ny Top Platz ställplats utanför Friedrichstadt.

Vi njöt av sol och frisk luft och vilade och sov. Ställplatsen är bland det modernaste som finns. Automater till mycket som man öppnar upp med sitt kort som är laddat med pengar. Använder man inte alla pengar får man tillbaka dem när man åker.

Vi fick nästan den sista platsen – sedan var det fullt här också.

Här finns en kryddodling som står till gästernas förfogande. Om man vill kan man alltså skapa något gott vid den grill som också finns på platsen.

Servicehuset är verkligen genomtänkt. Där finns dusch och toalett och all möjlig service som kan skötas när man ställt bilen under tak.

Den toppmoderna servicebyggnaden.

Vi tog en promenad på kanske en kilometer ner till Altstadt. Vi satt vid torget och njöt av en god middag, lite svalt men härligt ändå.

Härliga hus inne i Altstadt och vi hittade en fin servering utanför hotellet med bra utsikt över torget.

Nu är det Flensburger Pilsener som gälloer.

När vi sitter där bland de gamla husen och njuter är det ju inte mer än rätt att man hör hästklampen från gatan och de passerar framför vårt bord. Skönt.

I kväll är här tyst och lugnt och det börjar småregna. Mysigt att sitta och läsa och kolla internet.
Jag kan inte låta bli att visa ställplatsens egen reklamfilm om den i mitt tycke perfekta ställplatsen:

I morgon Danmark!

---

Wohnmobilstellplatz am Halbmond, www.wohnmobilstellplatz-friedrichstadt.de
Dagsetapp: 17 mil

Kuckeliku! Vi väcks att campingens tupp och hönor till en ny dag.

Vi passerade lätt Hamburg och kom upp till Lübeck vid halv ett-tiden. Det tog en timme sen hittade vi den perfekta parkeringen för husbilen. När det gäller parkering i en stad gäller det ju dels att hitta nära stadscentrum och dels en parkering där vi känner oss trygga för bilen. Och detta var en liten specialparkering för 12 bilar och där en del husbilsägare finns kvar i sina bilar. Då känns det tryggt.

Lübeck har sin speciella charm och den stan känns ju så nära oss också.

Vi tog en promenad till stan och så lite mat och öl på torget vid rådhuset. Rådhuset anses som ett av de vackraste rådhusen i Tyskland och har anor sen 1200-talet. Det är där de två dörrarna till den före detta rättegångssalen är olika höga, den högre för de som frikändes och kunde gå med rakt huvud ut i friheten. Och den lägre för de som fick gå med böjt huvud…

Vi strosade omkring i den alltid härliga staden och kollade lika klädbutiker och andra butiker. Sen var vi rätt nöjda. Tänkte åka och handla lite gott till kvällen och sen hittade vi en trevlig Top Platz i våra böcker. Den ligger vid havet norr om Lübeck och heter Damp.

Lübeck har ju mycket som gör stan bekant. Marzipanen är ju en sådan attraktion.

När vi kommer fram till platsen med plats för 100 bilar upptäcker vi att där är fullt! Inte kunde vi ana det. Det är ju inte säsong. Men det är klart att detta var en drömplats för tyska husbilsägare precis vid stranden.

Det tog två timmar innan vi kom tilll en *****-stjärnig camping. Vi fick ”väcka” nattvakten och tog en ställplats utanför campingen. Här är utmärkta toaletter och fin butik, restaurang. Men vi var för trötta: Ingen sparris i kväll. Vi tog en enkel macka och var ändå glada att ha nånstans att bo!

Vi sov gott.

—

Ostsee camping Kagelbusa, http://www.ostseecamping.de
Dagsetapp: 18 mil

Ställplatsen vi legat på tillhör ju inte Top Platzer precis. Men det var bland det billigaste vi bott. Övernattningen kostar 10 Euro inkl. allt.

Vi tog en runda in om Würzburg. Även om vi haft en Smarty hade vi inte hittat parkeringsplats, än mindre med vår Golden. Speciellt eftersom vi inte kommer in i parkeringshus pga höjden.

Tänk denna fina stad som blev nerbombad på 20 minuter i mars 1945 och ca 80 % av stan förstördes… Sen har man gjort ett otroligt arbete. Man har byggt upp staden enligt gamla fotografier. 40 kyrkor finns här! Så fantastiskt fint det har blivit.

Vi hade svårt att hitta parkering för vår husbil men cirklade runt den stora domen i Würzburg. Den blev till stor del förstörd i bombningarna men har sedan byggts upp igen. Mäktigt.

Würzburg är i dag en universitetsstad och det märks ute på gatorna. Mycket ungdomar rör sig. Tänk att den bombade staden nu spritter av liv och framtidstro…

Vi åkte vidare till Hammelburg och drack förmiddagskaffe i solen vid torget och köpte vitt Frankenvin som vi provat på ett trevligt ställe.

Innanför den här dörren, som hunden vaktade noggrant, fanns många av de välkända torra, fruktiga Frankenvinerna och speciella viner från Hammelburg. Härlig atmosfär. Vinorterna ligger på rad med odlingar på floden Mains sluttningar.

Nu åker vi norrut. Vi passerade ganska lätt Kassel och Hannover och kunde nå vårt mål Lüneburger Heide vid sjutiden på kvällen. På den här campingen har vi varit ett par gånger tidigare. Den ligger i en underbar trakt med mycket promenadstråk och cykelstigar.

Utanför campingen ligger en modern ställplats, Top Platz sedan i höstas, och så utnyttjar man campingens alla fasciliteter. Man har byggt ett helt nytt servicehus bredvid det gamla med familjebad, där man har lite bättre utrymme och en underbar miljö. Så fint har vi det inte hemma…

På campingen är det tip-top underhållet. Allt är så perfekt så det är ett nöje att bara gå omkring.

Diskavdelningen är vackert utförd med kakel och fina trädetaljer.

Barnen har naturligtvis eget duschrum om det inte är så att de duschar hos föräldrarna i familjerummen. Läckert.

På ett ställe ligger en stor hög med stenar. Det är gäster som haft med sig från olika delar av världen.

Vid duschavdelningarna är ordnat en trevlig interiör med ett gammalt piano som miljöskapare. Roth & Junius – man undrar vem Junius är…

Allt har gått bra, inga stopp och måttlig trafik. Lite kylig kväll, men friskt och skönt. Och nu är vi här!

---

Wohnmobilpark Lüneburger Heide, www.wohnmobilhafen-lueneburger-heide.de
Dagsetapp: 48 mil

Vi vaknade på natten av ett väldigt åskväder. Vi hann ut och drog in markisen. Sen vräkte det ner. Det var svårt att somna om. Vaknade ibland. När klockan var halv sju sa vi att nu går vi upp, det gick inte att sova. Folk var uppe och en del for i väg. Då såg vi att kl var 9! Louises väckarklocka hade visat fel. Visarna hade rört sig för knappen bak på klockan var lös.

Nu blev det fart – och iväg.

Snart vräkte regnet ner och vi fick köra så sakta. Kaffesugna! Åkte av motorvägen 3 gånger och på det fjärde stället fick vi kaffe och jättegod bulle på ett konditori. Sen stannade vi på en Burger King och jag tog min eftermiddagsvila.

När vi stannade till på en parkering vid vägkanten och tittar uppåt ser vi en gammal borg liggande högt där uppe. Men det som var nästan ännu mer intressant är att det över den stora motorvägen går en gångbro med ganska genomskinligt golv. Och de små prickarna är människor. Louise och jag var rätt överens om att där skulle vi inte gå!

Sen letade vi 1 ½ timme innan vi hittade en ställplats utanför Würzburg! GPS funkade inte – skyltning funkade inte.

Vilken tokig dag!

---

Eibelstadt Wassersportclub, http://www.wsc-eibelstadt.de
Dagsetapp: 35 mil

Klarblå himmel och vi gladdes åt att sätta oss i bilen och bara njuta av bilturen. Efter att ha diskutera Brennerpasset kontra S:t Gotthardstunneln blev det Brennerpasset som segrade. En 17 km S:t Gotthardstunnel kändes inte så attraktivt när vi ser hur fin dag det blir. Och några husbilskompisar vi träffade för några dagar sedan föreslog också Brennerpasset. Så vi sätter GPS-en på Brenner.

Vi fortsatte först längs Gardasjön och snart hittade vi inte ord för att beskriva all skönhet. När vi kom ut ur en tunnel så var det ännu vackrare än det varit innan. Och så höll det på.

Att stanna längs vägen och gå ut en stund och känna den underbara bergsluften är fantastiskt. Då passar vi på att dricka lite och ta en liten bensträckare. Dessa pauser gör att körandet inte blir så jobbigt.

Sen lämnade vi sjön och styrde mot Brennerpasset – lite spända. Höga bergstoppar med snö och vägen slingrade sig nere i dalarna. Det visade sig att det utmärkt att ta sig fram. En av broarna är Europabron, som med sina 190 meter över mark är Europas näst högsta bro när det gäller höjd över mark. Bron är 650 meter lång.

Landskapet utstrålar en sån underbar harmoni. Det är bara att njuta och känna hur det liksom tar tag i en på ett så positivt sätt. Det är vila för sinnet.

Ingen bra bild, tagen genom vindrutan. Faktum är att hela Brennerpasset var en enda lång behaglig färd. Och vi som trodde det skulle vara lite jobbigt…

Vips var vi i Innsbruck och nu skulle vi genom Österrike och precis över gränsen till Tyskland ligger Füssen. Det är varmt ute men bilen är sval och skön och efter småpauser var vi i Füssen vid 6-tiden. Färden genom Österrike på lite mindre vägar är förstås som ett sagolandskap. Illa att man inte kan fotografera så mycket.

Det känns hemtamt med ställplatser. Ofta checkar man in i en automat, ser först efter så att det finns plats. Och så sköter man allt själv utan inblandning av en reception. All service brukar fungera klanderfritt, särskilt på Top Platzer. Füssen var intet undantag.

I Füssen bor vi på en Top Platz. Lugnt och skönt och vi fick toppmiddag i restaurangen, Wienerschnitzel mit pommes och rejäl öl! Nu är vi i Österrike/Tyskland.

---

Wohnmobilplatz Füssen Camper´s Stop, www.wohnmobilplatz.de
Dagsetapp: 37 mil

Vi åkte från den fina campingen La Rocca och tanken var att åka runt Gardasjön och stanna en natt till här på andra sidan sjön.

Det ena fina stället avlöste det andra. Vackra, vackra hus och så mycket blommor, rosor, palmer och planteringar.  Och bergen runt omkring sjön.

Peschiera del Garda, en underbar liten stad precis i sydspetsen av Gardasjön.

Inte ett bord ledigt så långt ögat når…

Vi stannade tidigt, vid 3-tiden, och den här campingen är inte lika fin, säsongen har inte startat, men skönt och luftigt är det. En liten promenad ner till Gardasjön. Där satt vi och njöt länge.

En mycket ordentlig camping ända nere vid Gardasjön. Kraven man ställer på en camping är att det ska vara lätt att komma åt sin plats, gärna lite luftig plats. Tömning och påfyllning av husbilen ska fungera. Fungerar internet är det ett plus… I just det här fallet är det gröna ”ägget” wi-fi-punkten.

Folk satt och njöt vid sjökanten, inte många italienare badar vid den här tidpunkten på året. Fina promenadvägar finns det längs sjön också här.

Hemma vid husbilen åt vi en underbart god lasagne som vi köpt färdig i en delikatessavdelning i en av de fantastiska livsmedelsaffärerna. Vi värmde den i Omnian och satt utanför bilen och njöt. Mums.

Också på kvällen tar vi en promenad nere vid Gardasjön. Sitter vid en av serveringarna och tar en Aperol. På något sätt känns den drinken som sommaren personifierad när vi nu åkt runt i Italien. Det är en lugn kväll. Färjorna går fram och tillbaka med passagerare över sjön. Ett fyrverkeri ser vi på andra sidan. Och vi njuter.

Vi vilar och läser och laddar för att i morgon passera Brennerpasset. Nu tittar vi på kartor. Eller blir det S:t Gotthardstunneln? Vi försöker analysera för- och nackdelar. Vi får se i morgon…

Vi lämnade denna dyra camping med absolut sämst toa-dusch-disk, men klart bästa läge i närheten av Verona. Men nu var planen att åka norrut till Valpolicella vindistrikt. Tyvärr var väl en del stängt eftersom det är söndag, men vi hittade en flott vingård, Guerrieri Rizzardi, www.guerrieri-rizzardi.it,  där vi fick betala dyrt för att gå i deras park och dyra viner förstås. Nåja, det är sånt som händer.

Man känner historiens vingslag. Man har hållit på sen 1600-talet och producera vin på den här gården/lilla slottet. Generation efter generation.

Åkte förbi Masi, men allt stängt.

Hittade en öppen mataffär och köpte gott för att äta hemma i husbilen. Vi siktade mot Gardasjön och det var rätt val. Även om det var svårt att lämna ett otroligt vackert landskap var det lyxigt att vara framme vid tre-halv fyra. Vi bara tog det lugnt. Och vilken topplats.

I kväll är här magiskt vackert. Campingen ligger ända nere vid Gardasjön och en härlig promenadväg löper längs sjön. Till höger på bilden kan man skymta en dansk flagga på en husvagn. Vi har sett någon dansk bil på vår resa men inte en enda svensk!

Kvällen är fantastisk, vi vill inte gå in. Folk sitter och njuter i kvällsljuset och den ljumma luften.

Till slut, när mörkret lägger sig och bergen bildar en effektfull bild drar vi oss tillbaka.

---

La Rocca camping, www.campinglarocca.com
Dagsetapp: 6 mil